I de boendes intresse...

Inledning

Villastäder växte fram under hela 1900-talet. År 1912 gjordes avstyckningar från mark tillhörig Viby gård i Sollentuna. År 1935 bildades Kallhälls Villaägareförening. Det sades vid bildandet, vilket skedde i Kallhälls Folkets Hus den 16 juni, följande: " ... anledningen till mötet var att bilda en villaägareförening som har till uppgift att tillvarataga medlemmarnas gemensamma intressen i Kallhälls Villastad". Den här historiken syftar till att i korthet visa hur de "gemensamma intressena" sett ut. Källorna är föreningens protokoll, årsberättelser, skrivelser m m. Det kan redan här sägas att samlingen är långt ifrån komplett, men vilken 75-årig förenings arkiv är det? Sedan 2007 heter föreningen "Björklidens Villaägarförening i Kallhäll".

 

Stadgan

Den allra äldsta stadgan har tyvärr inte gått att finna, men i en senare version lyder den inledande paragrafen så här: "Föreningen har till ändamål att sammanföra invånarna i Kallhälls Villastad, Björkliden, för meningsutbyte kring gemensamma angelägenheter samt att verka för en god boendemiljö i och kring Kallhälls villastad".

 

Arbetssätt

Syftet är som synes ganska allmänt formulerat. De olika perioderna i föreningens historia speglar hur styrelsen uppfattat medlemmarnas intressen och behov. Förutom att styrelsen själv varit aktiv i en mängd olika frågor har man uppdragit åt olika tillfälliga kommittéer eller arbetsgrupper att ta sig an uppgifter antingen för att bereda ett ärende eller för att genomföra ett beslut i styrelsen. Medlemmarna själva har varit mycket aktiva, t ex i arbetet med vägar, diken, gatubelysning, badplats, städning och festers anordnande.

 

Motparter förhandlingar

Till en början fick de boende i Villastaden sköta mycket av det som i dag sköts av kommunen. Efter en dag på jobbet hade man att ta itu med arbetsuppgifter hemma i bostadsområdet. Man hade att förhandla med en rad olika entreprenörer och leverantörer. Bolinders var en viktig motpart i många förhandlingar gällande transporter, Sollentuna köping och Kronan i frågor rörande vägars dragning och anläggning. Först långt senare kom Järfälla kommun in som för-handlingspart.

 

Bränsle för uppvärmning

I de första protokollen från styrelsens sammanträden stöter man genast på de vardagliga bekymren. 1930-talets bostäder värmdes genom eldning med ved eller koks. Då var det naturligt att gå samman och infordra offerter från lokala leverantörer för att få fördelaktiga priser. Andra behov som tillgodosågs på liknande sätt var inköp av trädgårdsprodukter som fröer, blommor, träd och buskar att plantera i trädgårdarna. Under efterkrigstiden inköptes på liknande sätt eldningsolja.

 

Dikning och snöröjning

Vägarna i villastaden är sedan begynnelsen jämförelsevis smala och kantade av diken. Syftet med dikena är att härbärgera snö under vintern och att leda bort dagvatten. En särskild kommitté hade till uppgift att se till att dikena hölls rena så att de tjänade sina syften. På vissa håll var marken särskilt vattenförande och vissa hus kunde drabbas av fukt eller översvämning i källaren. Snöröjningen var till en början villaägarnas eget problem. Dagvattnet var ett stort problem långt in på 1960-talet.

 

Grusning av vägar, gatubelysning

Från början var det givetvis bara grusvägar i villastan och det krävdes mycket arbete för att hålla dem farbara. Grusningen var en av uppgifterna. Man inköpte grus och lejde för transporter men själva grusningsarbetet skötte villaägarna själva med handkraft. Man köpte sand att strö över vägarna vintertid för halkbekämpning. Asfalten kom först 1964. Den mörka tiden på året krävde gatubelysning. Det var besvärligt att tillgodose alla individuella önskemål – alla ville ju ha en lampa vid infarten till sitt hus.

 

Avfallshantering, råttor, grovsopor

Sopmängderna var inte så besvärande i föreningens barndom. Hämtning av sopor skedde med långa mellanrum och det var föreningen som organiserade den. Först 1950 blev den regelbunden och man fick samtidig tömning av sina latrinkärl. Vattentoaletter var ännu inte tillåtna eftersom avloppen var otillräckliga. Problemen med råttor kunde vara så påtagliga att man hade expertfolk ute som föreläste om hur problemen skulle lösas. Med en bättre sophantering blev man småningom av med råttorna. Först långt senare blev det tillåtet med vattentoaletter och sophämtningen kommunal. Från 60-talet till 90-talet fördes heta diskussioner om hur man skulle bli av med icke brännbara sopor. En lång och irriterad debatt fördes inom föreningen angående en container att stjälpa grovsopor i; somliga ville ha den, andra inte. Genom tillkomsten av återvinningsanläggningen i Jakobsberg och byte av entreprenör försvann frågan småningom från dagordningen. Placering av olika återvinningsstationer (glas-igloos m m) har funnits på dagordningen i senare tid.

 

Folkets Hus

I villastaden har ett Folkets hus funnits sedan 1912. Dess tillkomst har egentligen inget med Villaägarföreningen att göra, men huset – det nuvarande, uppfört 1937 – har bestått med lokaler för olika ändamål och för kulturlivet och nöjeslivet i hela Järfälla har huset på Blomstervägen var viktigt och är än idag. År 1970 invigdes det nya Folkets Hus nere i Kallhälls Centrum.

 

Badplats vid Översjön

På 1940-talet tillkom en badplats borta vid Översjön. Eftersom marken var privatägd hyrde man "stranden" av Molnsätra gård. En badplatskommitté har ansvarat för omfattande arbeten. Man har huggit vass, säkrat bottnen, kört på sand och uppfört bryggor i flera omgångar. Numera är badplatsen nyttjad och uppskattad också av boende utanför villastaden.

 

Julgran, festkommitté och annat trivselbefrämjande

Traditionen med att resa en julgran i området tillkom 1940. Julgranskommittén nämns i protokoll från 1945. En festkommitté under föreningen valdes första gången 1949. Man hade firat att Sollentuna upphöjdes till köping 1944, men inkorporeringen med Järfälla vid nyåret 1955 förbigicks med tystnad. Man hade barnfester, fest vid jultid och t o m vid midsommar. När föreningen fyllde 50 år hölls en jubileumsfest och 2010 fyllde den obemärkt 75 år.

 

Trädbeskärning

Föreningen ombesörjde förr hjälp med beskärning och sprutning av fruktträd. Att samhällena var små framgår av att man skulle "tala med Johansson i Kungsängen". Han lovade att hjälpa till men ville ha 75 öre i timmen för sitt arbete. Det var länge sedan, det.

 

Gatunamn

Rännarskedevägen, Norrtorpsvägen, Backvägen och andra gamla gatunamn i området finns inte längre. Det enda gatunamn som har stått sig från begynnelsen är Bodaängsvägen. De övriga gavs enhetliga blomnamn under 1950-talet. Björkliden antogs som namn på området redan 1938. Lekpark och lekmaterial f n tycks Villastaden vara inne i sin andra eller tredje generationsväxling. Varje generation har sina behov, men gemensamt för alla har varit behov av lekplatser för barn. Den första lekplatsen tillkom på 1930-talet. Problemen är desamma då som nu: lekmaterial, skötsel, kostna¬der. Som vanligt har det varit ont om fri¬tidslösningar för yngre tonåringar.

 

Inkorporeringen med Järfälla

Redan på 1930-talet väckte Bolinders förslag om att man skulle utreda frågan om att inkorporera villastaden med Järfälla kommun. Från början var den ju en del av Sollentuna köping. I protokollen förekommer förtrytsamma uttalanden med innebörden "de borde ha frågat oss först". Argumentet för ett samgående med Järfälla var att villastaden skulle ha närmare till den samhälleliga och kommersiella service som kunde erbjudas i Järfälla och att villastaden skulle ha mera gemensamt med Kallhäll än med närmsta grannar i Sollentuna. Argumenten mot en inkorporering var grumliga. I en omröstning på ett möte 1937 röstade dock alla emot ett samgående med Järfälla. Kring 1950 vägde det lika och den 1 januari 1955 bytte man kommun.

 

Trafikfrågor

I slutet på 1930-talet bodde i området på sin höjd femtio hushåll. Idag är det drygt två hundra. Bilar var inte till några allvarligare besvär från början. Men styrelsen påpekade i skrivelser till bl a Bolinders det lämpliga i "att färdas varsamt" genom området. Redan innan motorvägen byggdes var trafiken besvärande på Enköpingsvägen. Att föreningen till slut måste agera i trafikfrågorna var oundvikligt. På 60-talet fick man äntligen gehör för 30 km/tim inom området; på 90-talet kom de förhatliga men effektiva "bumparna" in i området. Trafikljusen på Gamla Enköpingsvägen blev ett måste och numera ger den intensiva trafiken av tunga lastbilar förbi utfarten från området upphov till ansträngningar för att få till stånd en alternativ påfart till motorvägen. Genom en rad påtryckningar från föreningen och andra berörda finns nu planer på förändrade av- och påfarter till E18 vid Polhem.

 

Lösgående husdjur, skönhetsråd

Det redovisas i tidiga protokoll att styrelsen tillrättavisat vissa boende för att de skräpat ner på gator och i diken. Styrelsen har också påpekat att man ska hålla sina husdjur på sina tomter och inte ha dem löpande fritt i området. Åren 1949-1958 valdes ett skönhetsråd. Det tycks ha haft till uppgift att särskilt bevaka sådant som osnyggade eller förfulade villastaden. Styrelsen har behandlat flera frågor som handlat om "uppsnyggning". Man kan nog anta att skönhetsrådet stått för rapporter och beredning av ärenden. Städning av området är en gammal och välkänd tilldragelse på vårkanten.

 

Remissinstans

Viktiga förändringar i förutsättningarna för trafik, köpenskap, stadsplanering och annat har alltid angått föreningen och man har sett till att få vara med och diskutera och påverka utvecklingen. Remissyttranden har avgetts i en rad ärenden.

 

Konsumaffär

I samverkan med de boende i Nydal agerade Villaägareföreningen kraftfullt och framgångsrikt för att förmå Kallhälls Kooperativa Konsumtionsförening att under 40-talet uppföra och driva en konsumaffär i området. Den fungerade till i början på 1970-talet. Lokalerna innehas numera av markis- och persiennfabriken.

 

Kabel-TV, bredband

När den stora utbudsrevolutionen inom TV kom uppstod frågor om hur man skulle göra villastaden tillgänglig för kabel-TV. Med Internets totala genomslag kom kravet på bredband i optisk kabel. Arbetsgrupper inom föreningen letade efter bra kollektiva lösningar till rimligt pris men fann inga. I stället kom individuella initiativ med parabolantenner och ADSL. Och nu har vi mobilt bredband...

  

Samverkan mot brott

I slutet på 1980-talet uppstod en rörelsen "Samverkan mot brott". Intressenter i sådant samarbete är, förutom villaägarna, polisen och försäkringsbolagen. Detta samarbete organiseras inte av föreningen men arbetar alldeles tydligt i dess anda. Med vår tids kommunikationer – mobiltelefoner, Internet och e-mail – sprids varningar och andra underrättelser snabbt i det nätverk som finns i området.

 

"Men snälla Nilsson!"

Under något år i föreningens ungdom var årsavgiften 8 kr/år. I det ingick avgiften för gaturbelysning. En medlem som hette Nilsson blev så uppbragt över avgiftens storlek att han under sittande möte anhöll om utträde ur föreningen. Ett flertal medlemmar talade vädjande till honom och påpekade vikten av sammanhållning i föreningen och Nilsson lyssnade, veknade och återtog sin ansökan om utträde. Man använde inte ordet solidaritet, men det var vad man menade och vad Nilsson förstod.

 

Granne med ett värmekraftverk?

Åren 2007 och 2008 var det tur att vi hade vår förening och det nätverk vi genom den ingick i. Kraftföretaget E.on ville bygga en jättelik anläggning för produktion av el och värme i hörnet av E18 och Rotebroleden på kort håll från vårt område. Vi ansåg att vi skulle störas av de dygnet om planerade transporterna och hanteringen av bränsle till anläggningen. I samverkan med villaägarföreningen i Stäket lyckades vi avstyra projektet.

 

Tungtrafik i området

I de gamla militärbarackerna i skogen i Tulpanvägens förlängning pågår sedan ett par år en verksamhet som handlar med gamla bildäck. De körs dit och omlastas till stora lastbilar som fraktar dem genom villastaden och bort. Bilarna är stora, bullriga, illaluktande och farliga för alla, mest för barn. Styrelsen har ansett sig böra agera i ärendet och har kontakt med såväl Sollentuna som Järfälla.

 

Alltid bra med en förening i ryggen

Det är troligt att man för mer än 75 år sedan hade större behov av samverkan än vi har nu, när allt är i stort sett färdigt, kommunen sköter diken, avlopp och gator, entreprenörer sköter sophämtning och snöröjning, vi har egna bilar och kan fara vart vi vill när vi vill. Men intressen och behov skiftar från tid till annan. Föreningen behövs.

 

Skriv, mejla, ring eller knacka på!

Hör av dig till styrelsen och tala om vad som ligger i ditt intresse att föreningen verkar för!

 

Varmt välkommen till vår förening, medlemsmöten och årsmöten!

 

Foto: Daniel Wahlberg

Läs mer om Björklidens historia:

Stockholms Läns Museum

Järfälla Hembyggdsförening